Det är ett jävla gissel att ha en hundvalp. Man måste ut snabbt som tusan och ingenting får stoppa en. På med gummistövlarna, ut i regnet, skit i tjocktröja ut ut ut.

Så kommer jag in. Böjer mig ner, torkar tassarna på Thudor...och ser det här i hallspegeln.

...

Grymt, jag har en spegel som photoshoppar, typ som en fettoapp på Iphone...

Elias säljer jultidningar. Jag hittade typ 1 grej som jag ville ha. Sen kom jag på mig själv, shit pojkarna på bilderna är typ mycket yngre än vad jag är. Rena rama peddovarningen på mig juh.
Är det ett tecken på att man börjar bli gubbsjuk?..öhh..

Jag köpte en familjekalender och alla avsnitt av solsidan.
Så. Nu är jag fläckfri igen!

Som ni antagligen vet vid det här laget så är jag sjuk. Jätte jätte asa sjuk! Idag på vårdcentralen så fick jag veta att jag har begynnade bihåleinflammation, halsfluss OCH halsböld. Jippi sa jag och grävde ner mig under en sten i skogen. Inte konstigt att jag har så hög feber då! Jag är fortfarande alldeles ensam med killarna och hundvalp. Ja sen får vi inte glömma våra 4 katter och 7 fiskar oxå. Dokorn ville remitera mig till Ackis för att göra punka på bölden men jag avböjde snällt. Nu hoppas jag att min dunderkur med penicillin för susen.

Förresten, inte nog med allt var och äckel i halsen så "råkade" jag dra igen en skåplucka lite för hårt, var på luckjäveln lossnade och landade på min stortå. (ni hade oxå smällt i luckan om ni råkat hälla ut 1½ lite juice över hela köksbordet och golvet) Efter ännu ett läkarbesök + röntgen så är det nu konstaterat att min tå är ordentligt mördad, sprucken och torterad. Ska jag skratta eller gråta?




Så här fin är min halsböld iaf! Jag tänkte att ni säkert ville se den. Ni kan ju höra av er om ni vill hångla!


Jag såg iaf en rätt intressant grej på vårdguiden:

Punktering och läkemedel

En halsböld behandlas genom att bölden via munhålan punkteras eller skärs upp under bedövning så att varet kan rinna ut. Det görs av öronläkare (ehh what????) eller av allmänläkare med erfarenhet av sådana ingrepp.

Halsböld = i halsen. Örondoktor = inte i örat men duktig på den saken. Jag har missat nåt? Skulle en gynläkare få operera ihjärnan?

Idag i aftonbladet kan man läsa om folk som blir besvikna över det väntade barnets kön.
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article6852457.ab
Jag tycker att det är en otroligt bra sak att skriva om. Krossa tabun som finns över det hela.

I hela mitt liv har jag velta ha en liten tjej. Jag har så otroligt bra kontakt med min mamma och jag vill ha en lika kontakt med "min" dotter. Visst - jag kommer säkerligen ha en underbar kontakt med mina 3 grabbar men ändå. Jag skulle ju bli mormor och inte bara farmor.

När jag väntade Elias så sa dom på utraljudet att det skulle vara en tjej så från vecka 18 gick jag och trodde det. Jag köpte massor av rosa kläder, filtar,mössor osv. Ut kom det en lång och smal liten varelse med jättepung. Snacka om förvåning! Emina förvandlades till Elias. (Allt rosa ligger fortfarande nerpackat i en särskild kartong)

När jag väntade Elliot så tog vi reda på könet. En pojke till. Visst var jag aningen besviken men jag visste ju att jag ville ha ett till barn - det skulle ju bli en tjej. Även den 3:e gången tog vi reda på könet på rutinultraljudet, självklart en pojke det med. Jag vägrade nästan ta in det och åkte på ett special ul. på mammamia kliniken i stockholm enbart för att verkligen kolla. Det kunde ju vara fel! Jag grät massor, jag ville verkligen inte ha en till pojke! Jag är en flickmamma, rosa, lila, spets, fläta hår. Jag var så besiken! När Melker väl föddes så var han ju otroligt efterlängtad men sorgen fanns där ändå. Vi var ca 8 mammor som fick barn samtidigt. Alla fick flickor utom jag.

Nu idag så tror vi att vi vill ha ett till barn. I mina tankar har det tom gått så långt att jag överväger att betala 200.000 kr för att separera pojk/flickspermier och på så sätt vara 87% säker på att få en flicka. Tyvärr har jag inte med mig Olle på den punkten. Så desperat är jag. Jag skulle kunna göra det.
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article229915.ab
http://www.microsort.net/
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article450199.ab
http://www.childselect.com/

Jag tror inte jag någonsin kommer få en flicka. Jag är en pojkmamma och ingenting annat. Det är en stor stor sorg i mitt hjärta även fast jag älskar mina grabbar mer än livet själv. Hade jag redan haft en flicka skulle jag nog inte skaffat fler barn. Hoppet är det sista som överger en sägs det. Desperat - ja visst men det är så jag känner, jag skämms inte för mina tankar och känslor. Jag skulle kunna göra nästintill vad som helst för att få en tösabit.

Nyss hemkommen från frissan, ljusblond, skitnöjd och fattig. =)
Hon fick till en riktigt bra nyans - I love it! Håret är nog den del på kroppen som jag är supernöjd med. Får alltid så mycket fina kommenarer om det. Fast jag plattar och fönar så är det inte ett dugg slitet. Växer fort gör det med. Jag bara ääääääääälskar mitt hår!

 
Jag sommaren -08                              Jag våren -10


Nyslingad

 

1. Hon blir glad när det regnar. Då slipper hon fylla på spolarvätskan som varit slut i 1½ vecka och får ren bilruta iallafall. Ja, iof så fungerar det att kasta snö på rutan oxå innan man åker iväg.

2. Hon intalar sig sjäv att dammet i huset är älvstoft. Alla vet ju att det är förbjudet att torka bort magiskt stoft.

3. Hon inbillar sig att även att det finns en osynlig hund i huset. På så sätt så kan de halva köttbullarna, brödsmulor och ett 20-tal makaroner ligga kvar under bordet. Hunden äter ju snart upp det iallafall.

4. Hon blir överlycklig när hon märker att det bara är ett täcke i tvättmaskinen och inte 4832 strumpor. Bara en sak att hänga = ren lycka.

5. Hon blir sur när någon som går 20 meter framför henne stänger dagisgrinden. Suck, pust och stön för onödigt arbete.

Jag gillar det är med listor!

Jag har länge undrat om man kan skita på beställning - jag tror verkligen det .
Jag har ju toalettfobi och har kunnat hålla mig/icke varit bajjenödig förutom hemma typ jämt. Jag vet många som inte "kan" hålla sig eller blir skitnödiga i tid och otid (..dööhhh?!..)

För mig slår det inte fel. Jag bajsar bara hemma. Innan jag åker någon stans så bestämmer jag mig bara för att skita och vips blir jag sketanödig. Borta vägrar jag bajsa och vips så blir jag inte skitnödig. Det är som om det kommer på beställning. När man åker bort länge kaaaaan det iof vara rätt kämpigt. Då har man som inte mycket till val.

Shit jag måste ha värsta superkontrollen över kroppen, eller hur?

Nödvändigt vetande? nej.
Roligt? nej.
Bra att kunna? ja.

Efter 2 veckors oro så var det idag dags att dra ut visdomstanden. Jag sov så dåligt i natt så ni anar inte. 06:30 hämtade Louise upp mig och vi åkte mot Uppsala. Jag visste faktiskt inte om jag skulle skratta eller gråta i bilen. Väl framme så fick jag komma in i ett litet rum och ta den beryktade hutten. (läs lugnande) Jag tyckte inte jag kände någonting men all rädsla var som bortblåst och det snurrade som en redig fylla när jag gick.

Jag fick lägga mig i stolen och de kopplade på lustgasen. Sen gick det fort. Bedövningen kändes inte ens, jag hann inte tänka innan tanden var ute. "Är den redan ute?" frågade jag lite lulligt. "Ja visst sa hon." "Ja men det där var ju inget, ta den andra oxå på en gång" lyckades jag få ur mig. Samma procedur gjordes fast på andra sidan. Lika enkelt. Det som var värst var att gommen svällde någe så fruktanvärt av bedövningen. Det kändes som om det satt fast deg i hela gommen. Svårt att prata, svälja och andas.

Efteråt så var jag aningen groggy och hade balansvårigheter. Det uppträdde även jävligt fula märken i ansiktet/runt näsan på mig efter lustgasmasen. Pga lugnandet så fick/får jag inte köra bil på hela dagen. Skam den som ger sig ändå, jag och Louise tog en sväng på Gränby iallafall. Lite yr men alltid shoppingsugen! 

Nu sitter jag här stolt som en tupp fast med självmordstankar. Hade jag kunnat tänka lite innan så hade jag självklart förstått att det skulle göra ont efter, ont som i O N T. Tandhelvete är ju för fan 2 cm lång (dessutom x 2)!

Nå ja! Det är gjort, jag är jätte stolt över mig själv som gjorde detta trots grym tandläkarskräck. Hurra för mig! Jag ska fira hela helgen genom att äta....soppa.




Bye bye inflammerade visdomständer!

Småbarn=sjukdom=dålig lön! Det är en sak som är säker iaf!
Idag fick jag åka och hämta snuttipojken från dagis. Han hade svårt att andas, var slö och hade en hemsk krupphosta. Jag fick köra ner honom till vårdcentralen så han fick andas in adrenalin + dricka cortison. Nu ligger han i soffan och har precis fått i sig lite soppa. Det är inte lätt att vara liten. <3

I morgon är det då dags för mig att dra ut visdomstanden. Jag har sovit dåligt i 2 veckor bara för att jag tänker på det. Hjärtat slår hårt och tankarna mal. Hur kan man vara så rädd för det? Tack och lov för premedicinering säger jag. Kl 08:00 i morgon är det dags. Jag ska vara i Årsta och dra ut den men i skallen så kommer jag studsa på rosa moln och äta chokladklubbor.

Lugnande och lustgas ska tydligen vara tha shit sägs det.

HÅLL TUMMARNA FÖR MIG! =(

Ps! Katten ingick inte i blommogrammet ds!

Jag har verkligen världens bästa vänner omkring mig. De finns alltid där för mig oavsett tid på dygnet. Vi skrattar, gråter, hatar och älskar(?..hmm..ja alltså ni fattar) tillsammans.

Nu under kvällen så fick jag ett blommogram med en stor bukett tulpaner och ett superfint kort. Det var från min hot super tvilling + en till unge mama Alexz. Tack snälla älskade älskade du för att du finns i mitt liv.

Tidigare inlägg